Levaklokt.se

Lic. Livsstilskonsult och Dipl. Kostrådgivare Therése Strange


Lämna en kommentar

Coctaileffekten…vad gör den med oss, våra barn och våra unga?

vatten vs läsk till barn.jpg

I september 2013 skrev Torgny Steen en text om ett av, enligt mig, vår tids största problem. Vi måste börja tänka till, ta vårt ansvar och ge våra barn det bästa för att kunna hantera all världens ”skräp” som de oundvikligen får i sig istället för att späda på det hela genom att servera dem mat och dryck fulla av tillsatser och konstgjorda ämnen. Vi kan även behöva tänka på hur deras vardag och fritid ser ut i form av stress, både inre och yttre. En hel del kan vi påverka. Och ALLA kan göra något för att förbättra förutsättningarna för att barnen ska få må bra när de växer upp…

Torgny Steen är föreläsare och författare inom hjärnhälsa och rörelse. Jag tycker att den här texten är så tankeväckande och samlar enkelt flera av mina tankar och insikter så jag vill dela den även med er, mina läsare.

Cocktaileffekten, vår tids Neurosedynskandal?

Ok, bara så att du vet; det här är ett långt och allvarligt Torsdagtips. Är du ute efter ”Quick fixes” är alltså den här torsdagen inget för dig.

För nästan på dagen två år sedan bloggade jag om Cocktaileffekten inspirerad av en artikel (SDS 15/9) med rubriken ”Sovrumsdammet rena mardrömmen”. I artikeln stod det vidare att ”Låga koncentrationer av många olika ämnen kan tillsammans ge negativa effekter. Det är det som kallas cocktaileffekten. Lägger man exempelvis ihop de olika ftalaterna* kommer man ofta över gränsvärdet, och lägger man till andra hormonstörande ämnen som flamskyddsmedel blir effekten ännu värre.”, allt enligt David Gunnarsson, ansvarig för miljögifter på Naturskyddsföreningen.
*Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast. Läs mer hos Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Ftalater/

På CreativeChildren:Camp® brukar vi använda cocktaileffekten för att beskriva uppkomsten av de olika stressymptom vi ser hos barn, både i skolan och hemma.
Cocktaileffekten är för oss ett sätt att visa på den samlade effekten av livsmedelstillsatser i det vi äter och dricker, miljögifter i luften vi andas, strålning från trådlösa nätverk och telefoner, mobiltelefoner samt datorer, press i hemmiljön, stress i arbetsmiljön i skolan, sociala medier, materiella fokuset via exempelvis reklam-TV, spelandet som ständigt triggar hjärnans belöningssystem etc etc.

Det kanske inte är så förvånande att antalet lättstörda och stresskänsliga barn med koncentrationsproblem, försämrat närminne, psykisk labilitet, födoämnesintoleranser, minimal ork och uthållighet samt ljud- och ljusöverkänslighet ökat dramatiskt det senaste årtiondet? Vilket bland annat resulterat i att antalet barn som medicineras för ADHD ökat från 2 000 år 2000 till över 26 000 år 2012?

Allt fler barn lever helt enkelt i en stressbägare som är mer eller mindre överfylld hela tiden utan möjlighet till vila och återhämtning.
För att citera Naturskyddsföreningens David Gunnarsson; ”Låga koncentrationer av många olika ämnen kan tillsammans ge negativa effekter”. Var för sig kanske inget större problem, tillsammans och över tid en cocktail som vi – likt Neurosedynskandalen på 60-talet eller vår tids otillräckligt testade massvacciner  – ännu inte sett eller förstått konsekvenserna av.

Många har redan börjat ställa om livsstil för att lindra cocktaileffekten och väljer livsmedel utan tillsatser och produkter och tjänster som är hållbart producerade. Några gräver upp gräsmattan eller skaffar ett Tower Garden (https://www.towergarden.com/) för att själva odla alla grönsaker och på så sätt veta vad de äter.

Vad skulle du tillsammans med nära och kära kunna åstadkomma om du/ni började i det lilla och valde livsmedel utan tillsatt socker eller olika livsmedelstillsatser, slopade läsk och energidrycker, minskade familjens mjölkdrickande (=minskat intag Kasein, blir ”morfinliknande” i kroppen), laga din/er mat själv, bestämde dig för att cykla alla sträckor under tre-fem kilometer, drack kranvatten (0,033xdin vikt i kg=l vatten/dag) eller något annat fiffigt du gått och lurat på länge och känner att nu är det ta mig 17 dags!

Börja med en grej i veckan och håll ut i sju veckor. Du har alla möjligheter att vara en vacker förebild för dina små och stora barn. De gör förstås som du gör, inte som du säger …

Annonser


Lämna en kommentar

5 tips för att börja förbättra sin familjs kostvanor

Grönsakslasange

Många undrar hur i hela friden de ska kunna ändra sin familjs matvanor. Man anser sig inte ha tid, man har fastnat i halvfabrikatsfällan och barnen ”vill inte” ha riktig mat. I vintras skrev jag ett inlägg med 5 steg som man kan börja med att tänka kring gällande ämnet. Detta inlägg kan ni läsa här . Kolla också under kategori Recept och Reko råvaror där jag b la tipsar om bra snabbmatsalternativ när det behöver gå fort.

Nu tänkte jag skriva ett liknande inlägg igen. Det behöver inte vara svårt, och man behöver inte heller ändra allt på en gång. Att smyga igång känns oftast lättare både för den som ska börja laga den ”nya” maten och för de familjemedlemmar som ska äta den 😉

Ett bra steg tycker jag är att börja med frukosten, där finns mycket att göra.

  1. Frukost: Vi vill skapa lång mättnad som inte får blodsockret att störtdyka efter någon enstaka timme. För att minska småätandet av kanelknäcke, riskakor och annat i skolan  och förhindra att barnets energi ”kraschar” redan vid 9-tiden så behöver barnet en stabil blodsockerkurva. Försök att hitta något protein som barnen gillar. Ägg i alla former, köttbullar, ost (vanlig eller dessertost), skinka, någon liten rest från middagen kvällen innan. Protein med lite fett i form av smör (inte margarin!), avocado, oliver eller annat småplock gör gott för mättnaden fram till lunchen i förskola/skola. Eller en näringsboostad smoothie med mjölk/kokosmjölk ev med lite grädde, avocado, bär, gärna 1 ägg, ev lite honung som mixas. Tar bara ett par minuter att fixa och är lätt att dricka för en trött en… Näringsboosta havregrynsgröten genom att röra ner ett ägg när den är klar, en liten skvätt grädde eller en liten klick smör. Den står man sig på betydligt bättre än en ”vanlig” skål med gröt. Se upp med sylten! Ibland så tenderar det att bli ”sylt med gröt” om man inte ser upp. Prova istället med lite mosade bär, rivet äpple, mosad banan och kanel på gröten istället. Det finns massor av spännande frukostalternativ om man bara vågar gå utanför vanorna med fil och flingor eller macka.
  2. Familjemys: Nu för tiden så är det fredagsmys och lördagsmys, godis lite nu och då och samma sak med glass och fika. Att ”mysa” förknippas starkt med vad man ska äta. Inte egentligen att man är tillsammans med nära och kära… Prova att successivt byta ut ”mys-ätandet” till något gott, men nyttigare. T ex : Bär eller fruktsallad med vispgrädde blandad med lite vaniljpulver. Egenrostade mandlar med lite salt (recept kommer), ekopopcorn (själva kornen) poppade i kokosolja, grönsaker med dip, ostbricka. Det måste inte vara en orgie i sockerstinna produkter och/eller chips i överflöd.
  3. Läsk: Försök att rationalisera bort läsken, vilket jag anser vara något av det värsta för kroppen. Läsk innehåller en hel massa socker och det är lätt att det slinker ner både 4 och 5 dl per barn… OM man måste ha läsk så låt det stanna vid ett enda LITET glas i veckan. Tänk på hur syskonen i vår generation ofta delade på en 33 cl flaska läsk eller ställde in det som blev över av den lilla flaskan i kylen med en plastkapsyl på… Så ser knappast verkligheten ut idag. Man kan även prova att ”trappa ner” läskkonsumtionen genom att stegvis övergå till sorter med mindre socker som Loka Crush och Bonaqua innan man utesluter det helt. Här bör man tänka på att det inte är så mycket bättre med juice än läsk… Juice innehåller visserligen en del vitaminer också, men i stort sett lika mycket socker som läsk även om man lätt luras att tro att det är ett mycket bättre alternativ.
  4. Godis: ”Men barnen måste ju få godis”. Ja, förvisso verkar det vara så i vårt land och skam den som bestämmer sig för att ens barn ska få vara utan. ”Det är ju synd om barnen”. Visst kan man äta lite godis på lördagen. Det kan även jag tycka är okej om kosthållningen i övrigt är bra. Men för mig känns det viktigt att det är så ”rent” som möjligt innehållsmässigt. Därför köper vi bara ekologiskt när vi någon gång ska ha det. Naturliga råvaror är betydligt bättre än konventionellt tillverkat godisinnehåll. Och jag tycker att det kan räcka med en LITEN skål… Det måste inte vara en stor skål med ett kilo godis att gräva ur. Låt det bli ett fåtal bitar per person och njut av dessa 😉
  5.  Läs innehållsförteckningar : I början kan det vara jobbigt och svårt att läsa innehållsförteckningar. Men en grundregel kan vara att om livsmedlet har en lång innehållsförteckning med en massa ord som man inte förstår så är det i regel ingen bra produkt. Så få ingredienser som möjligt och allra helst rena, hela råvaror som inte har någon innehållsförteckning alls är det som man bör sträva efter. Börja med det som ni äter oftast, kolla innehåll och byt ev ut mot ett ”bättre” alternativ.